2009 är officiellt Hamsunår och i går - precis 150 år efter att en av Norges största författare föddes, öppnades Hamsuncentret samtidigt som de årliga Hamsundagarna startat. 3000 åskådare var närvarande när Kronprinsessan ledde den officiella invigningen av den anmärkningsvärda, men också omdiskuterade nya byggnaden.
För henne framstår byggnaden och mannen som två sidor av samma mynt. Knut Hamsun är inte den man går till om du letar efter budskap om fred och försoning. För det är hans författarskap för tvetydig, och hans politiska arv för svår, enligt kronprinsessan.
-Vi kommer nog aldrig att vara färdiga med att diskutera och analysera Hamsuns politiska idéer och hans perspektiv under kriget. Dessa aspekter av Hamsun ställer oss inför de motsägelser som kan framställas som oförenliga, men de är också en del av Hamsuns arv och markeringen av honom, säger kronprinsessan som också visade till att Hamsun har kallats den moderna litteraturens far.
Nu är det också klart att Hamsun kommer att hedras med ett frimärke. Hittils har han varit den enda av de norska
nobelpristagarna i litteratur som inte har haft sitt porträtt på ett frimärke. Nu har Posten beslutat att hedra honom. Frimärket kommer att ha ett värde på 25 norska kronor och trycks i en upplaga på 1,5 miljoner exemplar.
Intresset för Hansun och hans arbete har varit stort hittills i jubileumsåret. Båda bibliotek, förlag och bokhandlare rapporterar om ökad efterfråga på hans böcker. Gyldendal Norsk Forlag rapporterar om en tredubbling i Hamsun-försäljningen från omkring 4000 enskilda publikationer första halvåret i fjol, till 14 000 samma period i år.
Knut Hamsuns genombrottsroman "Sult" kom 1890. Han mottog Nobels litteraturpris för romanen "Markens grøde" 1920.
Hamsun är en av tre norska Nobelpristagare i litteratur. Bjørnstjerne Bjørnson fick priset 1903 och Sigrid Undset 1928.