I Norge har vi kunnat stödja oss på olja genom många decennier. Det har gett oss en säkerhet många andra länder inte har haft. Och även om vi år 2008 hittade mer ny olja i norska havsområden än vi pumpade upp från havsbotten, vet vi att oljan inte varar för evigt.
Tack vare en sund ekonomi har länder som Norge och Sverige klarat sig bättre än många andra länder i denna kris. Men på gott och ont gör globaliseringen oss till bitar i världens pussel. Därför är det viktigt att ta ansvar både nationellt och internationellt.
EU rekommenderar åtgärder som motsvarar minst 1,5 procent av BNP. Den norska regeringens åtgärder motsvarar 2,3 procent av BNP för fastlands-Norge. 20 miljarder kommer att användas för att bromsa upp arbetslösheten. Det är de kraftigaste åtgärder en norsk regering har gjort på över 30 år. Mer än 3 miljarder kronor kommer att användas till att ge skattereduktion för näringslivet.
Detta är en hård, men nödvändig medicin. Samtidigt väljer jag att se det som en möjlighet. För ur den svåra ekonomiska situationen i det norska näringslivet, som i resten av världen, kan något nytt och positivt växa fram: Detta är också en möjlighet till omstrukturering av näringslivet, en omstrukturering som är löpande nödvändigt om vi ska säkra vår internationella konkurrenskraft. Nu kan vi använda den finansiella krisen till att starka omstruktureringsprocessen redan nu.
Därför är det också positivt att en betydelsefull del av paketet kommer att satsas på forskning inom industri och näringsliv.
Svenska fordonsindustrin har drabbats hårt av finanskrisen. Det berör också norsk industri eftersom norska företag är leverantörer till fordonsindustrin. Detta är en viktig del av det goda svensk-norska samarbetet. Dagens finansiella kris kan också vara ett tillfälle för gemensamma insatser när det gäller innovation och utveckling både innan fordonsindustrin och i näringslivet generellt. I många fall är utmaningarna de samma.
Det kommer troligen att bli två-tre svåra år. Och oavsett – varken Norge, Sverige eller för den del EU kan ta sig igenom krisen på egen hand. Samarbete och samordning i hantering av krisen blir den stora testen.
Under 1944 träffades de allierade från Andra världskriget i den lilla staden Bretton Woods i USA. Der kom de överens om ekonomiskt samarbete och internationella riktlinjer för att bygga upp världsekonomin efter kriget och skapa ett effektivare bålverk så att djupa ekonomiska kriser inte skulle upprepas. Många talar i dag om ett nytt Bretton Woods-avtal. Ur det perspektivet är det glädjande att G20-länderna sammanträdde i december för att diskutera gemensamma åtgärder och riktlinjer för den globala ekonomin. Länderna träffas igen i april.
Men även små länder som Sverige och Norge har sitt ansvar. Vi måste klara av krisen i våra egna länder samtidig som vi måste använda de svåra tiderna vi är i till omstrukturering och stärkt konkurrenskraft. I båda länder är vi på god väg.
På det sättet kommer något positivt ur finanskrisen.
