I Norge fick vi ”Kulturløftet” med den röd-gröna regeringen 2005. På norska betyder "løftet" två saker - både "lyftet" och "löftet". Regeringen har hållit löftet - det blev ett lyft för kulturen. 2,5 miljarder svenska kronor i ökad budget under dessa år och 10 procent mer till kultur bara under det senaste året.
Vi behöver kulturen - det är ett av de viktigaste medlen för att binda oss människor samman.
Det gläder mig att vi i Norge och Sverige, tänker ungefär samma när det gäller kultur. Vi utväxlar både idéer och kulturpersonligheter.
Därför var det extra glädjande för mig att spendera några timmar tillsammans med, den då nya kulturministern, Lena Adelsohn Liljeroth, för att diskutera den norska satsningen på kultur i skolan, ”Kulturella skolsäcken”,som satsningen kallas. Vi hade mycket att prata om. Den svenska regeringen presenterade senare ett liknande åtagande för att stärka barn-och ungdomskultur genom ett kulturprojekt i skolan. Om kulturen ska blomstra, måste den föras ut lokalt och nå alla ålrar. Det ser vi händer både i Norge och Sverige.
Det är inte så konstigt att vi goda grannar och vänner lånar både kultur och erfarenheter av varandra. Vi har samma kulturella bakgrund och den är det viktigt att vidareutveckla för små länder som Norge och Sverige.
Om vi ser oss omkring ser vi mycket av denna förbrödring. På Stockholms Stadsteater spelas pjäsen ”Påsk” av August Strindberg med norska Eirik Stubø som regissör och Kari Gravklev som scenograf. På Dramaten spelades nyligen ”Dumb Show” med norska Kjersti Horn som regissör och snart är det premiär för "De tre Musketörerna" på Stockholms Stadsteater med norska Alexander Mørk-Eidem som regissör. Mørk-Eidem som för övrigt är nominerad till DN:s prestigefyllda kulturpris.
Norges tidigare kulturminister, Åse Kleveland, har varit vd för Svenska Filminstitutet. På musiksidan håller pianisten Leif Ove Andsnes ofta konserter här, bland annat denna vecka i sällskap med Rachmaninov. För närvarande är det också en utställning om arkitekten Sverre Fehn på Arkitekturmuseet i Stockholm och varje fredag kan vi se norska Fredrik Skavlan med talkshowen ”Skavlan” på SVT.
Jag började denna krönika med att nämna kulturutredningen och satsningen på kultur. Det är viktigt att myndigheterna arbetar långsiktig med kulturen. Men det är också viktigt att komma ihåg att kulturen är en gemensam angelägenhet. Vi är alla inbjudna till eget engagemang – till att ta del i ”lyftet” – känna ansvar. I Norge är vi stolta över vår nya Opera, vårt nya Nobelmuseum, Nobels fredssenter, och vi är stolta över utsmyckningarna av de norska vägarna. Mycket av denna satsning hade inte varit möjligt utan stöd och engagemang från många. För ambassadens del spelar också näringslivet en viktig roll. Norska företag har varit samarbetspartners för oss vid stora kultursatsningar som till exempel den svenska översättningen av Henrik Ibsens pjäser, ett verk som kom i höstas. Näringslivet har också varit med som viktiga samarbetspartners när det gäller Prins Eugens kulturpris och andra kulturella evenemang som ambassaden här har varit inblandade i. Det är bra! Det är till ömsesidig nytta!
Vi lever i en värld som blir allt mer globaliserad. Då behöver vi kulturen som en dörröppnare och länk mellan människor från olika nationer och som ett verktyg för att förmedla värderingar och medmänsklig förståelse.
