Finanskrisen binder oss tätare samman

Norge och Sverige har mer än 1600 km gemensam gräns. Det är en gräns som är lika fredlig idag som 1905 – och i unionstiden. Därför är det också naturligt att vi står varandra nära och söker råd av varandra.
Den här veckan har Stortingets finanskommitté, motsvarande finansutskottet här i Sverige, varit på besök. Kommittén har varit här för att utbyta kunskaper och erfarenheter med den ekonomiska krisen. För även om finanskrisen har slagit ut lite annorlunda hos oss - bland annat med högare växt och mindre arbetslöshet till nu - är de båda länderna i samma båt som små och konkurrensutsatta länder. Både Sverige och Norge måste göra en insats för att möta finanskrisen och försöka undvika att många människor skall drabbats altför hårt. Ökande arbetslöshet och utanförskap - speciellt bland ungdomar - måste hanteras. Samtidig är det viktigt i båda länder att statsfinanserna hållas i god ordning. 
På det sättet har vi i huvudsak de samma utmaningar. Svensk ekonomi är starkt präglat av den negative utvecklingen i några exportbranscher – som till exempel fordonsindustrin och viktiga delar av svensk mekanisk industri i övrigt .   De norska åtgärderna är något mer inriktat på att säkra det finansielle systemets stabilitet och långsiktiga krediter till de små och mellanstora Oberoende av åtgärder är det viktigt för båda länderna att använda den negativa krisen till positiv omstrukturering inom näringslivet. Det är viktigt att våra näringsliv kan komma ur krisen med en bättre konkurrenskraft än idag . Därför ser vi också att det i båda länder satsa på att få ungdomar i arbete och i utbildning. Ungdomarna är framtiden - de som skall bygga vår välfärd – de unga måste inte bli en del av utanförskapet
I båda länder är det också så att de som i dag har jobb att gå till – de har det kanske bättre än någon gång. Den låga inflationen och den fallande räntnivån bidrar till det. På det sättet kan krisen lätt skapa klyfter i samhället. Mellan de som har – och de som inte har jobb. I denna situation är det viktigare än någon sinn att hålla på solidariteten i samhället och mellan människor. Det är adelsmärket i den nordiska välfärdsmodellen
På samma sätt har vi fortfarande ett ansvar för den fattiga delen av världen. Vi får inte glömma – och världen vill inte tillåta oss att glömma: Vi ser att krisen också bidrar till att skapa en ny världsordning. De nya växande ekonomierna som Indien, Kina och Brasilien stiger fram som de nya tunga ekonomiska och politiska aktörerna.  Deras röster kommer att bli allt tydligare!
Men det är en utmaning som är ännu större och viktigare än den ekonomiske krisen: Miljön. Det måste fortfarande stå högst på dagordningen. Krisen till tross: Låt klimatkonferensen i Köpenhamn bli ett strålande bevis på det!
Tillbaka till finanskomiteens besök: Samtalen visade med all tydlighet att vi har stor glädje av att prata med varandra och utbyte erfarenheter. På det sättet lär vi oss tillsammans! Tillsammans är vi också stärkare.
I nästan fem och ett halvt år har jag varit Norges ambassadör här i Sverige. Jag har sett att samarbetet mellan våra två länder har blivit allt tätare. Från tsunamikatastrofen till den nuvarande finanskrisen.
Det känns tryggt i båda länder att ha en bror och en syster på andra siden av Kjölen.